Joe & Mac - Snes

Titel: Joe & Mac – Cave ninjas
Utvecklare: Data East
Format: Snes
Genre: Action
Releasedatum: 31 december 1991
Svårighetsgrad: Normal
Spenderad tid: + 7timmar
Snittbetyg internationellt: ????


Är ingen direkt större skillnad mellan Joe & Mac (lite som i Double Dragon) förutom till utseendet.

Så har man begett sig långt tillbaks i tiden, en tid där dinosaurierna var härskare över våran jord.  De bägge grottmännen Joe & Mac (spelets hjältar) kommer att få slåss emot både dinosaurie, onda grottmän och monster under sitt äventyr.

Allt har en ädel orsak dock, att rädda tjejer från monstrens käftar.  Joe & Mac är något så udda som ett beat em up spel som äger rum under självaste kritatiden (givetvis så stämmer inte tidsåldern osv överens med verkligheten, men men).


Rent grafiskt så är Joe & Mac rätt imponerande. En helt klart lyckad arkad konvertering.

Man får välja om man ska spela själv eller ihop med någon annan. Jag valde att spela själv då jag inte hade någon i närheten när jag spelade igenom Joe & Mac. Det första man kommer att mötas utav när spelet drar igång är en världskarta (precis som i Super Mario World t.ex).

Spelvärlden är dock inte stor precis, det man ser är det man kommer att få uppleva. Om jag säger så. Vid slutet av varje bana så väntar en boss.  Varje bana går att köra om hur många gånger som helst efter att man klarat dom(samma sak med bossarna).


Bossarna är utan tvekan spelets höjdpunkt. De är stora, aggressiva och väldigt sugna på att äta upp dig.

Saken är bara den att man inte har någon som helst anledning att spela om somliga banor. Så vida dom inte innehåller några extragubbar eller liknande. Så speltiden i Joe & Mac är väldigt minimal. Och ärligt talat fattade jag aldrig det där med skelettnycklarna heller.

Man finner inte många sådana och de går till speciella bonusrum. Jag hittade bara en enda skelettnyckel i hela spelet, och det finns säkert minst 3-4st bonusrum.

Så jag vet inte om det antingen bara finns en nyckel eller om det finns flera stycken. Men att samla på sig extragubbar lär man göra. Finns bara ett sådant ställe i hela spelet också (vad jag vet).

 

Vapenutbudet är inte så där jätte brett och stort. Men dom fyller sin kvot helt klart. Hjulen är typ spelets bästa vapen.

Eftersom det finns gott om dödsfällor i spelet, och dör man för många gånger så får man snällt spela om hela banan ifrån början. Precis som i dom flesta plattforms spelen så finns det banor och spelmoment som är mer överjävliga än andra.

Vill minnas ett specifikt moment där man ska hoppa på en massa pelare och undvika att ramla ner. Allt medans en massa mini ödlor (dinosaurier?) och grottmänniskor jagar än. Ett enda feltramp eller missbedömning i timingen, och man är död.

 

Som i vanlig sann plattform manér så är vatten, eld och stup lika med döden.

Man har som tur e olika slags vapen som man kan välja mellan. Man kan dessutom när som helst bläddra mellan dom vapen man plockat på sig. För somliga vapen funkar bättre på visa banor och bossar. Så det gäller att ta fram rätt vapen vid rätt tillfälle.

Så vida man inte vill göra det svårare för sig än nödvändigt vill säga. Man börjar med en fjuttig träklubba för att sen avancera upp till rullande stenhjul.  Något som nästan sätter mer krokben för än fienderna och bossarna, är dock spelkontrollerna.

Vart mycket #¤**! För min del. Joe & Mac är inte riktigt så mäktigt som jag minns det, men ändå inte så dåligt att det inte är värt att pröva på. Uppföljaren är dock bättre i min mening.

Plus
+  Bossarna
+  Tvåspelar läget
+  Dinosaurier som säger ”Damn!”
+  Rätt snygg grafik för att vara 91

Minus
- Halv sega kontroller som inte riktigt gör som man vill
- Kort och inte särskilt svårt
- Inte något stort omspelningsvärde

Handling/story: 6.0 /10
Ehrm…spöa på stora monster, rädda stenålders brudar och samla på sig extra gubbar och poäng. That´s about It.

Spelkänsla:  7.4/10

Joe & Mac är helt klart roligast när man spelar två stycken samtidigt. Spelar man själv så tappar spelet en hel del i spelglädje, och kontrollerna kommer nog att reta upp en del spelare då dom ej är precisa. Sedan så är det inga större variationer i spelet heller.

Grafik:  8.3/10
Helt klart över godkänt för att vara 1991. Sköna animationer, fina bakgrunder och miljöer att vistas i.

Ljud/Musik 6.2/10
Musiken är riktigt, riktigt uselt utförd. Det är lite bongo trummor och så lopp/repeat på det. Inget man kommer att ha på ipoden precis.

Kontroll:  7.6/10
Just hopp bitarna är grymt frusterande . Får mig att tänka tillbaks på Castlevania 2. Så pass illa är det.

Livslängd: 6.2/10
Omspelningsvärdet är mer eller mindre noll. Eftersom det inte finns något bonus matrieal och det är exakt samma sak om och om igen.

Totalt: 41,7/60
Jag minns så väl när jag och en barndomskompis fick chansen att låna Joe&Mac via en gemensam kompis. Det fanns inte så många spel som äns påminde om Joe & Mac, sen att man dessutom kunde spela två stycken samtidigt också. Fast tidenstand har inte varit snäll mot spelet.

Det som man då tyckte var riktigt, riktigt coolt är idag inte fullt lika så bra. Men Joe & Mac är ändå värt att spela igenom minst en gång ialla fall.

/Robin
Gaming Ground Sverige