iji - PC

Titel: iji
Utvecklare: Daniel Remar
Format: PC
Genre: Action
Releasedatum: 1 september 2008
Svårighetsgrad: Hard
Spenderad tid: +15timmar
Snittbetyg internationellt: ????

Grafiken, designen och karaktärerna är så satans charmiga och snygga så det inte är sant.

Så har man äntligen tagit sig tiden att spela indie spelet som alla pratat om. Spelet som höjts till skyarna utav flera spelsidor på nätet och tvspels magasin. Jag såg en trailer för iji och det räckte för att övertyga mig om att spelet var värt min fritid.

Givetvis så påminde iji mig om Nintendos Metroid och Eric Chahis Another World. Skulle jag påstå något annat så skulle jag prata i nattmössan. Men det var också just precis det som fångade mitt intresse.

iji kommer att hamna mellan de bägge alien fraktionerna Komato och Tasen. Och sammandrabbningarna blir ytterst våldsamma.

Iji är en gratis indie title som är utvecklad utav svensken Daniel Remar. Hela spelet är utvecklat via Game maker. Och iji är en mix utav action och plattform, samt lite pussel (av det enklare slaget). Man spelar som jordtjejen iji, som är en helt vanlig tjej som lever ett lugnt liv.

Men hennes fridfulla liv skulle få ett tvärt slut. En dag så besöker Iji, hennes bror och hennes far ett forskningslabb, den dagen gick allt snett. Himlen blixtrar till sen blir allt svart. Efter en stund så hör iji röster.

Till ytan så ser kanske inte iji ut att vara ett spel som kan förmedla några större känslor. Men det är precis raka motsatsen.

Iji vaknar upp på ett operationsbord, ovetandes om både sin och världens nuvarande situation. Hon tar inte lätt på faktan att jorden blivit invaderad utav utomjordingar. Och att hon är en utav få överlevande i staden som hon befinner sig i.

Hennes bror Dan är den enda personen som hon har en direkt link och konversation med (allt sker via högtalare, som är placerade lite varstans i spelet). iji är både disorgenterad, urbalans och svag när hon tar sina första steg från operationsbordet. Hon får även veta att hon är ett projekt som kan vara mänsklighetens sista hopp.

Iji är inte som andra människor. Hon har övernaturliga krafter och har nanochips inopererade i kroppen, krafter som går att uppgradera i de olika stationerna som finns utsprida på spelets olika banor.

Till de större och elakare fienderna, samt bossarna. Krävs lite större puffror och krut kraft.

Så hon tar inte så där jätte lätt på den faktan som hennes bror Dan förser henne med. Det är rätt mycket att smälta in. Ditt (ijis) uppdrag består utav att hålla sig vid liv och hitta en högre uppsatt utomjordisk ledare. Som man ska försöka övertala att avbryta attacken och invasionen utav jorden.

Ett uppdrag som är tämligen svettigt att utföra. Då det är fullt utav fientliga utomjordingar vid namn Tasen över allt. Så när jag fick ta kontrollen över iji på nivå 1, så förstod jag att det inte skulle bli någon walk in the park heller.

Det finns inte så där värst många fordon i iji. Men svävaren är en utav de fordonen som går att köra.

Sure, man har ju nanoteknologiska krafter av de olika slag. Men i början av spelet så står samtliga mätare/styrkor på nivå 1, och eftersom jag valde att köra på hard. Så får man också känna av en hel del motstånd längre fram i spelet.

iji har också fått ett nanovapen till sitt förfogande, ett vapen som är flera vapen i ett. Till en början är det bara ett hagelgevär, men sen kan man skjuta raketer, laser, plasmaskott m.m. Man måste dock ha uppgraderat sitt nanovapen ett visst antal X gånger innan man äns kan använda sig utav andra slags vapentyper.

Det är ingen vacker syn som man möter på ovan ytan. Det är strider över allt, vart än man går.

Vi får inte heller glömma bort att iji är ett vapen i sig självt. Så hon kan dela ut dödandesparkar också. Sparkar som vid tillräckligt många uppgraderingar kan kicka ass på vem som helst nästan. Och mycket ass finns det att kicka. Först är det Tasen, sen kommer deras dödsfiender Komato och hälsar på.

Fiende och bossutbudet är rätt så brett. Allt ifrån massiva bossar till de ettrigt små och svår dödade sorterna. De hoppande självmordsbombarna är dock i min mening värst.

Allt som allt så levererar iji en högklassig underhållning och utmaning till priset utav noll kronor. Inte så illa pissat om ni frågar mig.

Plus
+ Metroid, System Shock 2 och Another World vibbar
+ Bästa soundtracket i ett spel på väldigt länge
+ Gott och vapen och uppgraderingar
+ Känslosamt och medryckande handling

Minus
- Synd att man inte kan hoppa/krypa och skjuta
- Kan nog uppfattas som lite primitivt för en del

Handling/story: 8.2/10
För att vara en indie titel så är både storyn och handligen tämligen välgjord och djup. Och dom flesta utav äns frågetecken reds effektivt ut mot slutet.

Spelkänsla: 8.6/10

Det är en rätt så mäktig känsla att stå öga mot öga med en utomjordiskninja lönmördare, som kan teleportera runt sig vart än han behagar. Så lyckas man få in en sista perfekt dödande spark, och slaget är över.

Grafik: 8.4/10
Retro pixel charm baby!

Ljud/Musik 9.2/10
Musik killarna Chris Geehan och Dan Byrne-McCulloughs aka Hyperduck har stått för all den fantastiska musiken i iji. Dom har lyckats skapa att riktigt riffigt soundtrack som passar spelets intensiva action tempo perfekt, och likdant för dom lugna sektionerna.

Kontroll: 9.0/10
Enda som är synd är att man inte kan skjuta när man hoppar eller att man kan krypa och skjuta.

Livslängd: 8.5/10
Det finns två olika slut (vad jag vet) och ett relativt högt omspelningsvärde då att det finns flera hemliga rum osv att upptäcka.

Totalt: 51.9/60

Jag har alltid gillat Eric Chahis magiska Another World spel. Det där med att utforska det okända och att inte veta vad som kommer att dyka upp här näst. Daniel Remars skapelse iji, har samma potential, upptäckar lust och atmosfäriska charm. Man skulle kunna tro att spelets simpla och begränsade koncept och grafiska motor, skulle vara till en nackdel.

Men det är precis tvärtom, man bara fortsätter att spel och kämpar vidare för ijis och mänsklighetens skull. Så tveka inte, skaffa iji idag!